Jag minns inte vilket år det var, inte heller vilken låt han spelade. Det jag minns är hur han satt uppfylld av sin gitarr och med en röst som fick folk att haja till och fråga vem han var. ”Han är från Stenungsund” sa någon som om det skulle förklara musikaliteten. Lokalen var någon gymnastikhall ute i Backa som tjänstgjorde som en provisorisk rockscen. När vi pratade efteråt sa vi att vi måste spela ihop, på den vägen blev det och Per-Ivar tog senare plats i det sällsamma bandet Ideell Rebell som turnerade landet runt med sitt altruistiska budskap om att förändra världen med tre ackord.
När bandet upplöstes försvann han under många år från musikscenen. Han ägnade sig åt ungdomar i Stenungsund, där musiken alltid var en ingång till ett möte, där musiken alltid var den som stod för förändring och att hitta sig själv och den väg som var ens egen. Få personer har lämnat så många goda spår efter sig i Stenungsund som Per-Ivar. Han har kämpat för varje unges rätt till att växa upp sedd.
Jag minns inte när på året det var. Men jag minns att han ringde och ville boka en tid på en kinarestaurang i Stenungsund. Han ville träffa skivbolagsdirektören på Zebra Art Records. Han var ganska bestämd och lät mig inte välja datum. Jag får sedermera dock välja mellan de två dagens och tar räkor i sötsur sås.
På vägen dit funderar jag på hur det skall gå. Vi har inte setts på länge och nu påstår han att han skrivit femtio låtar efter att tidigare i livet bara spelat andras. I och för sig alltid skickligt framförda av honom själv på trummor, bas, keyboard eller gitarr, men som sagt, aldrig originalmaterial, förrän nu då. Femtio låtar, då kan ett gäng av dom vara bra tänkte jag
Vi sitter på kinarestaurangen som lunchgästerna har lämnat, vi lyssnar på hans telefon på de tio låtar som han valt ut, det griper tag direkt en sketen torsdageftermiddag i Stenungsund. För där kommer han fortfarande ifrån, och det är klart att det kan förklara hans musikalitet. Stenungsund har alltid varit ett hem för ypperliga musiker och Per-Ivar är en av dem.
Det jag får höra är är pulserande vemod och småstadsromantik, eftermiddagen ger plats för låtar som är fyllda av berättelser om tåget till Göteborg, jeansjackor och gillestugor, vänner på glid och den största kärleken i stan, det finns en storhet i det lilla som är större än allt stort, och så denna fantastiska röst. Jag minns inte så mycket mer än att jag blir golvad och hör mig själv prata om cd-pressning och datum för release. Jag minns inte ens om det var jag som betalade notan.
Valle Erling
Skivbolagsdirektör
Zebra Art Records